|
Bakgrund/ändamål:
Rottweiler räknas till de äldsta
hundraserna. Dess ursprung går tillbaka till romartiden, då den användes
som
vakt- och boskapshund.
Hundarna följde de romerska legionerna över
Alperna som människans beskyddare och
som boskapshund. I trakten av Rottweil sammanträffade dessa hundar med de
inhemska hundarna och en uppblandning skedde.
Rottweilerhundens huvuduppgift blev nu att driva och vakta kreaturshjordar
och att försvara
husbonden och hans egendom.
Rasen fick sitt namn efter den gamla tyska
riksstaden Rottweil: Rottweiler Metzgerhund (Metzger = slaktare). Slaktarna födde
upp rottweilern enbart utifrån dess bruksegenskaper och ändamålsenlighet.
Härigenom
utvecklades med tiden en utmärkt vakt- och boskapshund, som också kunde
användas som draghund.
När man i början av 1900-talet sökte lämpliga
polishundar prövades också rottweilern.
Det visade sig
mycket snabbt att den var väl lämpad för polisarbete. 1910 godkändes rasen
officiellt som polishund.
Avelsarbetet inriktas på att få fram en kraftfull hund som är svart med
rödbruna, klart avgränsade tecken och som trots det kraftiga
helhetsintrycket ändå visar ädelhet och som särskilt väl lämpar sig som
sällskaps-, tjänste- och brukshund.
Helhetsintryck:
Rottweilern är en medelstor till stor, kraftig hund, varken klumpig eller
lätt, inte högställd eller luftig.
Den välproportionerliga, kompakta och kraftiga kroppen skall ge intryck av
stor styrka, rörlighet och uthållighet
Viktiga måttförhållanden:
Kroppslängden från bröstbensspetsen till sittbensknölen, skall överstiga
mankhöjden med högst 15%
Uppförande/karaktär:
Rottweilern är till sin grundläggande natur vänlig och godmodig. Den är
barnvänlig, mycket tillgiven, följsam, lydig och arbetsvillig.
Den ger ett
rustikt intryck och dess uppträdande är självsäkert, nervfast och
oförskräckt.
Den reagerar med stor uppmärksamhet på
omgivningen
Huvud
Skallparti:
Skallpartiet skall vara medellångt och brett
mellan öronen. Pannan skall sedd från sidan vara måttligt välvd.
Nackknölen
skall vara väl utvecklad men inte starkt framträdande
Stop:
Stopet skall vara markerat
Nostryffel:
Nostryffeln skall vara väl utvecklad, snarare bred än rund med
förhållandevis stora näsborrar. Den skall
alltid ha svart pigment.
Nosryggen skall vara rak, bred vid basen och
måttligt avsmalnande
Nosparti:
Nospartiet skall i förhållande till skallpartiet varken verka långsträckt
eller kort
Läppar:
Läpparna skall vara svarta och strama med slutna mungipor.
Tandköttet
skall vara så mörkt som möjligt
Käkar/ Tänder:
Käkarna skall vara kraftiga och breda. Bettet
skall vara starkt och fulltaligt. Saxbett
Kinder:
Okbågarna skall vara markerade
Ögon:
Ögonen skall vara medelstora, mandelformade och mörkbruna.
Ögonlockskanterna skall vara väl åtliggande
Öron:
Öronen skall vara medelstora, hängande och trekantiga. De skall sitta
brett isär och vara högt ansatta. Öronen som skall vara väl åtliggande får
skallen att verka bredare när de riktas framåt
Hals:
Halsen skall vara kraftig, måttligt lång, väl musklad och ha lätt välvd
nacklinje. Den skall vara torr, utan dröglappar eller lösthalsskinn
Kropp
Rygg:
Ryggen skall vara plan, stark och stram
Ländparti:
Ländpartiet skall vara kort, kraftigt och
djupt
Kors:
Korset skall vara brett, medellångt och lätt rundat, varken plant eller
brant sluttande
Bröstkorg:
Bröstkorgen skall vara rymlig, bred och djup (ca 50% av mankhöjden) med
väl utvecklat förbröst och väl välvda revben
Underlinje:
Buklinjen skall inte vara uppdragen
Svans:
Svansen skall vara naturlig (okuperad) och bäras vågrätt i rygglinjens
förlängning;
kan i stillastående också bäras hängande
Extremiteter
Framställ:
Frambenen skall sedda framifrån vara raka
och inte trångt ställda
Skulderblad:
Skuldran skall vara vällagd och skulderbladets lutning mot
horisontallinjen skall vara ungefär 45 grader
Överarm:
Överarmarna skall ligga väl an intill kroppen
Underarm:
Underarmarna skall sedda från sidan vara raka. De skall vara välutvecklade
och välmusklade
Mellanhand:
Mellanhänderna skall vara lätt fjädrande, starka och inte branta
Framtassar:
Tassarna skall vara runda,tårna skall vara tätt slutna,välvda och ha hårda
trampdynor.
Klorna skall vara korta, svarta och kraftiga
Bakställ:
Bakbenen skall sedda bakifrån vara raka och inte trångt ställda.
Då hunden står
naturligt skall trubbiga vinklar bildas mellan lårbenet och höftbenet,
mellan lårbenet
och underbenet och mellan underbenet och mellanfoten
Lår:
Låren skall vara måttligt långa, breda och välmusklade
Underben:
Underbenen skall vara långa, seniga och kraftiga med välutvecklade muskler
Has:
Hasorna skall vara kraftfulla och välvinklade, ej raka
Baktassar:
Baktassarna skall vara något längre än framtassarna med kraftiga tätt
slutna och välvda tår
Rörelser
Rottweilern är en travare. Ryggen skall förbli fast och relativt stilla
under rörelse. Rörelserna skall vara
harmoniska, jämna, kraftfulla och
fria med god steglängd
Hud
Huden på huvudet skall överallt vara stramt
åtliggande. När hunden är mycket uppmärksam får lätta rynkor bildas i
pannan
Päls
Pälsstruktur:
Rasen skall ha s.k. dubbelpäls d.v.s. den
skall bestå av täckhår och underull.
Täckhåret skall
vara medellångt, grovt, tätt och stramt åtliggande. Underullen skall inte
framträda genom täckhåren.
På bakbenen skall pälsen vara något längre
Färg:
Färgen skall vara svart med väl avgränsade tecken, i en mättad rödbrun
nyans, på kinder, nos,
halsens undersida, bröst
och ben samt över ögonen och under svansroten
Storlek/ vikt
Mankhöjd:
Hanhund:(61-68
cm)
61-62 cm liten
63-64 cm medelstor
65-66 cm stor = korrekt storlek
67-68 cm mycket stor
Tik:
(56-63
cm)
56-57 cm liten
58-59 cm medelstor
60-61 cm stor = korrekt storlek
62-63 cm mycket stor
Vikt:
Hanhund:
ca 50 kg
Tik:
ca 42 kg
Fel
Helhet:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
Lätta, luftiga och högställda hundar; tunn
benstomme och svag muskulatur
Huvud:
Huvud av jakthundstyp; smalt, lätt, för kort, långt eller klumpigt huvud;
flat panna (avsaknad av eller för lite stop)
Nosparti:
Långt eller spetsigt nosparti; kluven nos, konvex (ramsnos) eller konkav
nosrygg;
fallande nosrygg; ljus eller fläckig
nostryffel
Läppar:
Ej tättslutande, skära eller fläckiga läppar; öppna mungipor
Käke:
Smal underkäke
Kinder:
Starkt framträdande kinder
Diskvalificerande fel
Bett:
Tångbett
Öron:
För lågt ansatta, tunga, långa, slappa, bakåtvikta eller utstående och
osymmetriskt burna öron
Ögon:
Ljusa, djupt liggande, för framträdande eller runda ögon; lösa ögonkanter
Hals:
För lång, tunn, dåligt musklad hals; dröglappar eller för löst halsskinn
Kropp:
För lång, för kort eller smal kropp
Rygg:
För lång, svag eller sänkt rygg; karprygg
Kors:
Brant kors, för kort, för plant eller för långt kors
Bröstkorg:
Flat, tunnformad eller outvecklad bröstkorg
Svans:
För högt eller för lågt ansatt svans
Framställ:
Trångt ställda eller krokiga framben. Branta skuldror; mycket lösa
armbågar; för lång, för kort eller brant överarm;
vek eller brant
mellanhand; spretiga tassar; för platta eller alltför välvda tår,
förkrympta tår; ljusa klor
Bakställ:
Platta, otillräckligt musklade lår, trångt ställda bakben, kohasigheteller
hjulbenthet;
för knappt vinklat eller övervinklat
bakställ; sporrar
Hud:
Rynkor på huvudet
Pälsstruktur:
Mjuk, för kort eller lång päls, vågig päls, avsaknad av underull
Färg:
Missfärgade, oklart avgränsade, för utbredda tecken
Allmänt:
Tydligt omvänd könsprägel (tikprägel hos hanhund och tvärtom)
Uppförande/ karaktär:
Hundar som är rädda, skygga, fega, skotträdda, argsinta, överdrivet
misstänksamma eller nervösa
Ögon:
Entropion, ektropion, gula ögon, olikfärgade ögon
Bett:
Överbett, underbett, korsbett; avsaknad av en incisiv, hörntand, premolar
eller molar
Svans:
Kroksvans, svans som bärs upprullad över ryggen, svans som bärs kraftigt
åt sidan från rygglinjen
Pälsstruktur:
Utpräglat långhårig och vågig päls
Pälsfärg:
Färg som avviker från den för rottweiler standardenliga färgen svart med
rödbruna tan-tecken; vita fläckar
Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter
som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet
Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt
belägna i pungen
|
